Oförskämt mycket tur...

I helgen var det dags att flyga lite mera FPV. När jag kommit ut på fältet och fått iordning allt så dök ett bekant ansikte upp på fältet. Det vass Bosse Gårdstad som tittat förbi och som visade lite intresse i FPV-Flygning. Så med allting riggat blev det av med att ta en flygning. Vädret var väl inte det absulut bästa men det såg ganska bra ut ett tag... Med hjälp av en kollega så kastades planet upp upp i luften och Jag var uppe i luften igen.... Det är en härlig känsla att "vara där uppe" och att se världen ur en annan synvinkel ;)



Så mitt under flygningen känner jag en regndroppe på armen och en av kollegorna sa: "Det börjar nog regna snart..." Så jag kännde att det nog var dags att landa snart - men jag tog det lite väl lungt... När jag går in för landning kommer dropparna i en allt tätare takt och i samma sekund som jag landar kommer skyfallet...
Ett regnfall utan guds nåde... **** skriker jag och sen får jag tack och lov hjälp av mina kollegor som var med ute med att få in allt under tak: Laptop, plan, batterier, fältväska, Mobiltelefon, radio, helikopter, väskor och laddare. Allt var blött, men allt klarade sig!


Väl inne i stugan kollade vi på flygningen som just spelats in till ljudet av smattrandet av regndroppar som piskade taket på klubbstugan och ljudet av mullrande åska.

När vädret lagt sig kom lugnet efter stormen... Solen tittar fram en halvtimme efter det slutat regna och det blir en vindstilla eftermiddag/kväll. Vad ska man hitta på då?!? Jo out of sight flying!! Jag riggar planet och ska ta en tur "bakom klubbstugan" för att känna på räckvidden för videomottagningen. En klubbkollega tar och hjälper mig med att kasta iväg planet samt att följa planet med antennen. Och det går bra...en liten stund... När jag kommit bort en bit brusar bilden till för att sedan försvinna helt... Jag försöker styra planet som för att komma tillbaka i blindo och plötsligt kommer bilden tillbaka! Planet flyger plant och jag försöker orientera mig... Snabbtänkt som jag kan vara tänker jag att jag är nog på väg åt fel och vänder 180 grader. Detta visar sig vara ett misstag då jag i själva verket var på väg tillbaka från början. Jag tappar videokontakten och bilden är borta, jag håller spakarna i läge för att glida ned i en spiralliknande rörelse i 30 sekunder efter jag tappat bilden och plockar sedan ihop på fältet. Nu återstår det bara att leta efter planet... Eftersom motorn sitter bak på planet så borde den väsnas om man drar på lite gas... så jag har ljudet från planet att gå på... efter en stunds promenad hittar vi planet knappt tilltygat liggandes på en förvånansvärt välskött gräsplätt i närheten. Kameran hade brutits loss och videomottagaren låg brevid, en spricka i nosen och det var allt.


Dagen efter...

Efter 10 minuters lek med ca-lim flög planet igen... ;) och det kändes ju bra... Så jag kände för att ta en tur med helikoptern. Sagt och gjort. Helin kommer upp i luften och jag flyger runt lite. Mitt i en tic-toc (eller som jag borde uttrycke det, "försök till") så lossnar servokabeln till tailservot... Jag hinner stänga av motorn och precis innan jag träffar marken auto-rotera ut all energi ur rotorbladen. Helin var tyst så jag kände ingen brådska att spring fram till den - tills jag kommer på att den landat i diket som är fullt med vatten. Jag skringer fram, ser den först inte men lokaliserar den med hjälp av ljudet från servon som binder. Helin hade fastnat i lite sly som växer i diket... Jag trasslar ut den och kan bara konstatera att jag denna helg har turen med mig... det var inte en skråma på helin!! Inte en enda! Jag sätter i servokabeln som lossnat och startar upp helin allt fungerar. Nu väntade jag bara på kommentaren och javisst kom den... "Köp en trisslott". När jag avslutat packat ihop och var på väg hem så kunde jag inte motstå att faktiskt köpa en lott. Jag vann 25kr gånger 2 - Hahaha Har man tur så har man.